Wermlandsheraldik > Kommunvapen > Järnskog

I fält av silver en svart kappsläde och däröver en svart ginstam, belagd med en hästsko, ett mynt och en femuddig stjärna, alla av silver

Järnskogs landskommun 1959-70

Etymologin har haft en stor inverkan på skapandet av våra kommunvapen. Namnet Järnskog har gett upphov till ett antal mer eller mindre troliga namnförklaringar.

Hästskor och skillingar
Järnskogs landskommun bestod av de två grannsocknarna Järnskog och Skillingmark. Hästskon och myntet i vapnets ginstam syftar på en av de mer fantasifulla traditionerna kring sockennamnen.

I forntiden lär man ha lagt två urholkade stockar i ett vattendrag i trakten och låtit dem flyta med strömmen. Där den första stocken, som var fylld med mynt (skillingingar) uppfördes Skillingmarks kyrka. Där den andra, fylld med hästskor, flöt iland byggdes Järnskogs kyrka.

2006 antog Skillingmarks hembygdsförening och byalag ett vapen för sin socken. Även i det anspelar man på legenden genom att använda sig av rundlar/skillingar.

Hierneskogen
En lite torrare (men något trovärdigare) förklaring framläggs av Arvid Ernvik i hans kommentarer till Erik Fernows "Beskrivning över Värmland". Hans förklaring är att namnet kommer från den adliga släkten Hjärne från grannsocknen Älgå. Hjärnes ägde på 1500-talet ägde skog på bägge sidor om sockengränsen, en sammanhängande skogsmassa skulle ha kallats Hierneskogen. Detta namn ska sedan överförts på Järnskogsbygden. Adelskalenern ger dock den omvända förklaringen och härleder släktnamnet Hjärne från Järnskog.

Vilken förklaring är den riktiga? Förmodligen ingen av dem - gemensamt för äldre ortnamnsförklaringar är ofta är lika intressanta som felaktiga.

Värmlands Släktforskarförening anför ytterligare två teorier, där den ena bygger på att förledet ska betyda huvud/hjässa/kulle och syfta på en hög ås söder om Järnskogs gamla kyrkplats. Den andra utgår från Hera-nes eller harnäset, ett näs i Järnskogsälven.
Nationalencyklopedin nöjer sig med att konstatera att -skog betyder skogsbygd, medan förledet är oklart. Osvuret är bäst...

Koppoms bruk
Vid sidan av talande vapen som syftar på folketymologi är det vanligt att man lånar element från en lokal adelsätt som haft betydelse för släkten. I Värmland har detta skett i till exempel Forshaga (von Lagerlöf) och Storfors (Linroth). Därfor skulle man kunna anta att stjärnan (om än femuddig) är lånad från ätten Hjärnes vapen. Så är dock icke fallet. Stjärnan syftar på det lokala näringslivet genom Koppoms bruk, som använde den femuddiga stjärnan som sitt varumärke.

Eda kommuns vapen
Liksom Köla sockenvapen ingick Järnskogs vapen i diskussionen när man skulle skapa ett vapen för den nya storkommunen Eda. Ett förslag var att slå samman de tre vapnen till ett, men man avstod från detta efter Riksheraldikerns avrådan och fastställde vapnet för den namngivande enheten för hela den nya kommunen.

Järnskogs vapen lever vidare genom Järnskogs hembygdsförening, som använder den som sin symbol.

Eda kommuns vapen