Wermlandsheraldik > Begravningsvapen > Grava kyrka

Begravningsvapen i Grava kyrka

 
   

I koret i Grava kyrka finns två huvudbanér uppsatta - ett för ätten Trotz och ett med Belfrage.

 

 

Adliga ätten Belfrages vapen (från www.svenskadel.nu)

[...]En hehl ofördelt schiöidh medh silfverfergat felt, hvaruthi nederst är ett afstumpat biurehufvudh af naturlig ferga, mitt uthi skiölden ähr en half måna af röd ferga, som vänder sine spitzer opföre, och öfver thensamme ähro tu andre biurehufvuden, äfven af naturlig ferga. Of vanför en öpen tornerehielm, hvilken tillijka medh tecket och löfverket ähr af rödh, guhl, blå och hvit ferga fördelt, förandes all öfverst en spitzig rödh halfmånadh emellan otta fahner, fyra på hvardera sidan, aldeles som thet här hoos medh sine egentelige fergor repræsenterat och afmålat står.[...]

 
   

Belfrage

 

I samband med vilken begravning Belfrages vapen tillkom är osäkert. Texten under sköldemärket är nämligen utplånat. Inga von Corswant-Naumburg anger dock att skölden skulle vara från 1750 och tillhöra Hans B Belfrage.

Släkten Belfrage har dock varit nära förknippad med Grava kyrka. Grava har nämligen haft två engagerade kyrkoföreståndare med det namnet. Den förste var en officer vid Västgöta-Dals regemente, Georg Belfrage. Genom sitt giftemål med Ingeborg Posse hade han blivit herre till egendomen Forshaga, som då låg i Grava socken.

Den andre var parets son, Hans Jocob Belfrage. Både far och son förekommer flitigt i i sockenstämmoprotokollen enligt Åke Nisbeth.

Släkten Belfrage härstammar från skottland och adlades i Sverige 1666. Den introducerades på riddarhuset 1668, som adlig släkt 782.

 

Adliga ätten Belfrages vapen

 

Johan Andersson Trotz 1648-1721

 
   

Vilken Trotz som hedrats med kyrkans andra anvapen råder inget tvivel om - det talar dess textplatta om med all önskvärd tydlighet. Det är ättens stamfader Johan Andersson Trotz.

Tillsammans med sin hustru, Elisabeht Belfrage, fick han sin sista vila i kyrkans kor, i det som kom att kallas Ilandagraven efter deras egendom. I den så kallade Forshagagraven vilade de tre belfrageättlingarna ovan. Ingen av gravarna finns dock kvar idag. Gravarna var dåligt murade och efter hand höjdes fler och fler röster mot likstanken i kyrkan. Gravarna togs därför bort så småningom.

Adliga ätten Trotz vapen (ur Klingspors vapenbok)

Adliga ätten Trotz vapen

 

Källor:
Tham, Louise (1962), Grava kyrka - Vägledning, Värmlands museum, Karlstad
www.riddarhuset.se
www.svenskadel.nu

Wermlandsheraldik:

Adliga ätten Trotz

Trotz vapen i S Ny kyrka